Till minnet av Gianduja
Från FrankHeller
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Ifrån början var han försäkringsman hos ett svenskt bolag, som hade filial i Milano. Det var i åren strax efter kriget. Han började sända små skisser till Dagens Nyheter, och det kom honom väl till pass, ty då bolaget en vacker dag sprack eller inställde verksamheten - jag har glömt vilket - kunde han utan vidare gå in i ett nytt yrke. Han var en utmärkt kännare av Italien, vars språk han både talade och skrev som en inföding. En längre tid var han sålunda medarbetare i Stampa och gjorde exempelvis en sak som få svenskar torde kunna göra honom efter: han for som tidningens sportkorrespondent till S:t Moritz och telefonerade därifrån in långa artiklar till bladet. | Ifrån början var han försäkringsman hos ett svenskt bolag, som hade filial i Milano. Det var i åren strax efter kriget. Han började sända små skisser till Dagens Nyheter, och det kom honom väl till pass, ty då bolaget en vacker dag sprack eller inställde verksamheten - jag har glömt vilket - kunde han utan vidare gå in i ett nytt yrke. Han var en utmärkt kännare av Italien, vars språk han både talade och skrev som en inföding. En längre tid var han sålunda medarbetare i Stampa och gjorde exempelvis en sak som få svenskar torde kunna göra honom efter: han for som tidningens sportkorrespondent till S:t Moritz och telefonerade därifrån in långa artiklar till bladet. | ||
| + | För dem som av naturen är nästan inkapabel att telefonera i sitt eget land är det en underbar bedrift - trots att, som Gianduja älskade säga, de italienska telefonerna numera äro väl så goda som de svenska. | ||
| - | == | + | Han var en varm vän av det land där han bodde och vars regeneration från 1922 och framåt han bevittnade. Ett av de stoltaste ögonblicken i hans liv torde det ha varit så han var närvarande vid en sportfest i Turin, som även bevistades av ''il Capo del Governo''. Mussolini, som sätter en ära i att vara fysiskt vältrimmad, såg kritiskt på en eller annan rörelse som ynglingarna utförde. Han tog av sig rocken för att visa dem hur rörelsen enligt hans mening skulle utföras. Han räckte rocken till den person som stod närmast honom på idrottsplatsen, vilket råkade vara just John Nilsson. När han tog igen rocken viskade någon i hans omgivning att mannen som hållit den åt honom var svensk tidningsman och skrev italienska artiklar i Dagens Nyheter. Ett leende spred sig över Mussolinis mäktiga ansikte, han klappade Nilsson på axeln och sade utan en sekunds eftertanke: - Ah, bravo, ''Gianduja!'' Ett bevis så gott som något både på il Duces snabba hjärna och goda minne - och även på hur pass väl man följer med vad som skrivs om Italien i utlandet. |
| + | |||
| + | I John Nilsson förlorar Dagens Nyheter en god medarbetare och hans vänner en storartad kamrat. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ==Kommentarer== | ||
Serners nekrolog över vännen [[John Nilsson]]. | Serners nekrolog över vännen [[John Nilsson]]. | ||
==Publiceringar== | ==Publiceringar== | ||
| - | * Dagens Nyheter 29.11.1941 | + | * [[Dagens Nyheter]] 29.11.[[1941]] |
[[Category:Reseberättelser]] | [[Category:Reseberättelser]] | ||
[[Category:Titel]] | [[Category:Titel]] | ||
[[Category:Italien]] | [[Category:Italien]] | ||
| + | [[Category:Full text]] | ||
